Jag har inte blivit visare eller så, snarare dummare om du frågar mig.
Jag ångar på, rakt på bara. Inga krinelikrokar. Smäller jag in i en vägg så gör jag. Jag kan se den där framme och den kommer emot mig i rasande fart, men jag vet inte hur man bromsar nu.
Jag gör verkligen dåliga saker. Jag har tappat all form av moral och omtanke för mina med människor (läs. de jag inte känner, men ändock påverkar). Jag försöker, jag är inte helt tom. Men jag känner inget!
Jag vet att jag någonstans i den här härvan har ett ansvar,
ingen annan gör något, jag borde ta tag i det.
Men som vanligt, varför ska jag?
Det får va.
Jag är framme vid den där satans väggen där framme snart.
Det kommer att göra ont. så in i helvete ont.
