Var och såg Tomas Andersson Wij med Emma igår. Det var så bra att jag/vi grät. Sen följde jag med E till hennes släktkalas i Gröndal. Fantastiska människor! Framåt tre åkte jag med en kusin till Solidaritet och plötsligt var klockan fem och jag kunde ha fortsatt många timmar till. Det är som att energin aldrig tar slut ibland.