Jag har en för livlig fantasi för mitt eget bästa. Jag ser ansikten i fönsterrutorna, jag hör folk som bryter sig in, gömmer sig i garderober, smyger upp för trappan osv osv bara för att jag är ensam hemma. Och visst har det blivit väldigt kallt? Någonting har säkert gått sönder. Jag borde gå och känna på handtaget, men jag vågar inte gå ner för trappen. Jag borde gå och släcka i köket, men det fönstret är i markhöjd och det kan ju stå nån där. Eller nåt jag vet inte.
fan.
