O

Det blev ett blödigt avsked, dränkt i alldeles för många öl. Men det var fint. Vi tog en tur upp på Skinnarviksberget, lagade skor och räddade skadat finger. Sen pustade vi ut nere i parken och O hann somna lite innan vi gick iväg och spelade biljard. Jag är inte bra på att säga hej då. Hur lång, eller kort tid det än gäller för. Jag är inte bra på det.
Nu sitter jag i mitt nya provisoriska hem och lyssnar på H som pluggar. Ska snart iväg till jobbet. Det är skönt att jobba kväll, men svårt att komma i tid.

en sista notering från Skulptörvägen

Det är en sådan dag. en då allt går extremt långsamt. Och vi ska flyttstäda, och vi ska bli klara.
Jag kom hit och somnade på O's liggunderlag. Bakfyllan ligger som ett tjockt moln runt huvudet.

Vi gjorde en sista måltid på den resterande maten från frysen och kylen. ett rum är färdigt. Det blir bra det här. jag ska diska ur och ta med mig kastruller och det som finns kvar av mig. o tar det absolut sista i morgon.
På Onsdag åker jag och kollar på nytt. ytterligare ett hoppas!

Rödlöksmarmelad!

Det finns! det är på riktigt! och jag älskar det!

Guldsoffan

Sista tiden i Gullmarsplan spenderas uteslutande i köket. Det mesta som används, som fortfarande är kvar, finns nu i köket. Det har mest bara blivit så.
Om en vecka är vi här i från.
Blommorna har redan flyttat, fått ny jord och nya fönster.
Träffade H igår. Känns fint att det är just till henne jag flyttar. Det kommer att bli bra det där. Hade även fått ett väldigt lovande mail om lägenhet i går som jag hoppas hoppas hoppas hoppas att vi får!
I eftermiddag börjar nya jobbet. Blandade känslor. Mest skönt att få någonting att göra, det tar bort tankarna från annat onödigt.

trasigt

Nu är diskmaskinen trasig på riktigt.
Det är massa vatten och skum där i botten som inte vill försvinna. Och när man sätter igång den piper den, j ä t t e h ö g t! Så där högt så att grannarna måste höra. pinigt.

Försöker packa smart. Hissen e trasig också. det står att den ska vara "ok om en stund". Så har det stått i tre dagar nu. Jag befarar att vi inte kommer att få med el-orgeln...

Inga nya lägenheter i sikte heller. Varför måste allt gå så l å n g s a m t ?

Blommorna mår bra i alla fall.

Pappas flicka

Åt middag med min käre far idag. det är roligt när han kommer igång och pratar om sin tid i Hornstull, när han lirade i Fruängenflyers och gick till Lövet i gamla Klara och drack pilsner och käka Bratwurst mit Sauerkraut med grabbarna. Han får liksom något frånvarande i blicken och sen blir han tyst.
Som vanligt, tyst.

Drack vin i parken med O, bestämde hur vi ska göra med flytt och London. Det blir nog bra... Två hundar sprang nästan in i oss, O tyckte dom var fula. Jag ville ha dom båda två. Pratade om att skaffa hund till nästa lägenhet, vi kom inte överens, samtalet lades ned. Undrar vad A skulle säga, men han är nog mer intresserad av en katt iofs. En katt som han inte behöver ha ansvar för mer än nödvändigt då vill säga.
I morgon är det inskolning på Sabbatsberg. Sen lägenhetsvisning. hoppas! hoppas! hoppas!

A

Han, A alltså, har åkt nu. Alla hans saker är borta.
Skåpen gapar tomma. Nu vill jag också härifrån.

Lyckas inte få igång mig själv idag. Stressad utan att behöva vara det.
Hur börjar man?

Genomskådad

Han sa; Det är ju jätte bra att du mår bra, men du flyr ju fortfarande varje helg. Hade du tänkt sluta med det snart, eller klarar du inte av att stanna?

...

jag vet inte, jag har hela tiden tänkt att det inte är jag

Duktig

Efter mitt fatala misslyckande igår tog jag till den gamla beprövade "tyskametoden", korsförhör vid köksbordet hemma hos mor och far. Hem och läsa på nu på kvällen och så gör vi samma sak i morgon igen. Klarar jag det inte efter det här vet jag inte vad jag tar mig till.
Flyttlådor och sopsäckar ligger i hallen. A åker snart.

"sista rycket"

jag håller sakta men säkert på att bli galen. Jag inser det nu.
Träffade en tjej på tåget va, hon va så himla trött, för hon hade minsann pluggat 13 timmar om dan i en vecka nu.
Jag har pluggat två timmar nu och börjar förstå hur hon kände sig. Dagen innan tentan hade hon blivit inlagd på sjukhuset, gastro-mottagningen. Dom hitta inga fel så hon gick därifrån för att plugga lite mer.
Jag vill också bli inlagd på gastro-mottagningen.

Så jag åkte alltså tillbaka till skogen igen, en snabbis, inför det storartade "sista rycket" vilket jag nu är inne i.
jag ville inte åka därifrån, en helg är för kort. H hade blivit brun till oigenkännlighet. Jag blev lite röd. Så åkte vi hem. Hann inte ens gå till tjärnen. Satt mest på bastutrappen och tittade på sjön.
Sommaren är i antågande, jag har planerat så långt det nu går.
Tvätt-tid imorgon kl. 07.00

över

Jag anade aldrig att åtta veckor kunde gå så fort. Och jag anade aldrig att jag skulle trivas så bra. Och jag anade aldrig att det skulle kännas så här tomt! Sista dagen i dag. Jag ville inte gå. Jag ville inte säga hej då.
Jag minns första morgonen, då jag satt och svor hela vägen dit. Förbannade allt och alla och bad till högre makter att strejken skulle se till så att jag slapp! Och jag minns hur allting ändrades, och hur jag kunde vakna upp glad över att veta att jag skulle få åka dit.
Och nu känner jag fortfarande tyngden i benen från att behöva gå där ifrån.

vänta

Vi bråkade, igen.

Jag är arg och ledsen och frustrerad och trött trött trött

Och nu sitter jag och katten bara och väntar.

Hon är bara frustrerad, jag är snart bara trött.