flytten och allt det där

En lättare form av panik har börjat komma krypande. Ingen är förvånad.
Eller jo, möjligtvis jag, eftersom jag trodde att jag hade blivit tuffare än så.
Men återigen nej.

kanske kanske

Träffade D igår, längesen sist. En cigg på en bänk på kyrkogården. Jag pratade på i 120 och han skrattade mest. Han skulle till Paris, lovade mig ett vykort. Sen gick jag, utan att vända mig om. Sprang med försenade steg bort till Optikern och mötte upp T. Kastade mina skor i en papperskorg och köpte ett par nya. T måste vara god vän med Mammon, hon får mig alltid att göra av med alldeles för mycket pengar. Skor och kappa inför hösten införskaffades.

Have I killed it yet?

Så jag lider av kronisk ambivalens och får ständigt kalla fötter.
Förlåt.

Telefonen

Så det blev inte så mycket sömn i natt som jag hoppats.
Så jag missade min läkartid, så jag fick en annan, så jag fick Cocillana.
Så nu är jag slut.
Så nu är jag oroad, så nu önskar jag att jag var piggare, kunde hjälpa, kunde trösta.

I övrigt så är jag yr, förvirrad, förtjust och fundersam, för det mesta.

Jag kan inte..

..trotts min prekära situation låta bli att fnissa lite förnöjt för mig själv från och till. Jag är återigen omyndigförklarad, och alla parter är nöjda.
Och egentligen har jag det rätt bra, på alla sätt och vis om man bortser från det här lilla viruset som jag snart kommer att ha jagat ut ur min kropp.
Allt är ju faktiskt helt fruktansvärt bra om man tänker efter, och det kommer bara att bli BÄTTRE framöver! Den du!
det toppar vi med en bild av vad skulle göra om jag inte var sjuk!

Hello friend...

Förlåt, men det är så där så man piper av förnöjelse!
Mammon och jag är MYCKET goda vänner.

Hej då verkligheten

Sickness

Jag har flyttat bort från Solna nu. För mycket norrort för mina stackars nerver.
Den 1a Oktober flyttar jag O och A till Pettersbergsvägen. Sjöutsikt och öppenspis det blir bra. Konstigt att bo så nära mamma och pappa kanske, men det kommer ju med en hel del fördelar också...

Var på Vårdcentralen idag och fick Molipect mot min omöjliga hosta. Som vanligt tror jag att min stund måste vara kommen, jag menar, det kan ju inte bara vara en förkylning, right?

Annars då? Jo, jag räknade på det och jag har hunnit se 10 operationer den här veckan, och jag är uttråkad. Att stå steril är kul i ungefär 2 minuter, men vill man bara gå därifrån, och då FÅR MAN INTE det!
Rymde vid lunch i Tisdags, kände att jag förtjänade det. Ägnade istället dagen åt C, hans Nintendo DS, och Pushing Daisies. Glömde bort tiden, ignorerade tiden, och blev tvungen att springa hela vägen från Idungatan till banken på Odengatan. Trodde att jag tappat en lunga på vägen när jag kom fram!
Så skrev jag mitt namn på fyra olika ställen, småpratade lite om el och vatten tog i hand och gick därifrån.
Åkte direkt till Midsommarkransen och mötte upp en förvirrad E som åkt på tunnelbanesafari. Så kom andra E och vi drack vin och åt mat och hade det så där som vi inte haft det på alldeles för länge!

A och O och jag

Åt en fruktansvärd middag igår,
Ett dämpat bråkande över halvbra sushi och friterade jag vet inte vad, utspelade sig i ungefär en evighet tills vi plötsligt kom till lösningen att, att kanske flytta isär?
Då vände allt. Ingen av oss vill ju bo själv...
Så då ringde O till Iwo och så var saken klar.

I dag ska jag till banken och skriva kontrakt. Vuxet.

"Att prata med dig är som att försöka lösa en rebus"

Helgen kom och gick och jag har verkligen inte tid.
Jag ska sammanfatta mig själv, snart.
I dag ska det fattas beslut och jag är rädd att det blir jag som får komma med de dåliga nyheterna.
Nu, först, KS.