Jag vaknade upp med dig i huvudet. Så levande som du en gång var. Så verklig. Smärtan så verklig så sann. Jag blir arg. Minnen väller fram och sorgen slår ned mig. Det är FORTFARANDE så satans orätt, FORTFARANDE så förbannat overkligt.
Det gör fortfarande lika
ONT.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar